Skomakra-vallen finns både planterade växter såsom syrén och bärbuskar, men även sådana som hör till bondens flora. Här växer liten blåklocka, gråfibbla, blodrot, ögontröst, stagg och prästkrage.

 

Valltunet sköts med slåtter för hand. I sluttningen ned mot Myran, ängsområdet längst ned, finns några steniga plöjda områden. Där växer t ex stagg, ormrot, ängsfryle, smultron och slåtterblomma.

 
 

Smultron (Fragaria vesca)

 

 

 

1. Stuga och stöss. Huset är delat i två delar med ingång i ett stössrum, avsett för boajäntans ystning om sommaren. Andra delen är en stuga som användes av gäster eller husbondfolket sommartid och vintertid av skogshuggare. Huset har höjts fem stockvarv. På den enkelt inredda vinden hade boajäntan sin arbetsplats. Stommen till huset kan vara från 1800-talets början och har fått sin nuvarande utformning under senare delen av 1800-talet.

2. Stallet är troligen från sekelskiftet 1900. Förutom stall ryms vedbod och lider för foder och seldon. På gaveln är ett dass och under lidret en jordkällare. Timmer från ett "rökstöss" (eldhus) har använts till ett bottenbjälklag. En av stockarna har ett inskuret årtal 1798.

3. Småfähuset

 

 

4. Fähuset Mellan dessa hus finns en liten inhägnad, en fägård. När morgonmjölkningen var klar, släpptes djuren ut i fållan. Där fick de vänta tills boajäntan var klar för att följa med dem ut i skogen.

5. Eldstad & brunn Fähuset rymmer 12 kor.

6. Härbre

7. skogskoja Ladan är ombyggd, men några delar av stommen är mycket gamla. Fler hölador finns i sluttningen ned mot Myran på tidigare ängsmarker. Nere vid bäcken står en loge, som troligen flyttats ned dit för att försöka nyttja vattenkraften till tröskning.

8. Loge

9. Lada