Äldre kartor
Den fina miljö som finns vid Våsbo fäbodar i form av flora, markslag och byggnader har skapats under en lång tid.
1742
På en gränsbestämningskarta från 1742 ser man Våsbo fäbodar uppe till vänster. Endast en röd prick arkerar bebyggelsen, omgiven av en grön ring av ängsmark och brunmarkerade myrar till bete eller slåtter. Resten utgörs av skogar och sjöar. Till höger finns hembyn Roteberg med sina gårdar vid sjön Ullungen.
1794
Storskifteskartan 1794-95 över Våsbo fäbodar. Kartan är vänd ett kvarts varv så att norr här är åt höger. Skomakarvallan är ungefär på samma plats som idag. Pell Pes är dagens Haga-vall, av Pasla-vallen är bara husgrunden mellan Haga och Olols kvar. Ingen byggnad finns utritad vid Erik Ols vall, men en fägård. Vallen är densamma som Ololsvallen, men låg vid denna tid lite högre upp mot skogen och lite närmare Hagavallen. Edsby vall finns nu kvar som en husgrund. Bäcken svänger idag upp mot Skomakra från Edsby vall. Markslagen är äng (grönt) och ängshagar med träd (rosa).
1852
Våsbo fäbodar vid laga skiftet 1852-1860.
Förändringar under tidens gång
Hur, när och varför?
Den fina miljö som finns vid Våsbo fäbodar i form av flora, markslag och byggnader har skapats under en lång tid. Generationers brukare har tagit vid efter varandra i en lång kedja. Ännu vet vi inte när Våsbo fäbodställe började brukas och hur den första tidens användning såg ut. Förändringar har skett under tidens gång, markerna har ökats ut, byggnader flyttats och byggts om, arkanvändning och betesgång har förändrats.
Det har diskuterats en hel del om hur, när och varför fäbodarna har uppstått. Frågorna har inget klart svar. Hur fäbodarna användes, vilka markslag och byggnadstyper som fanns, varierar i oändlighet över fäbodområdet och över tid.
Jordbruket i Hälsingland, liksom på andra håll i norra Sverige, har länge varit inriktat på boskapsskötsel, kompletterat med olika bisysslor. Byarna har samlats i de bästa odlingslägena i dalgångarna och vid sjöarna. Större delen av marken i hembyn har brukats som åker eller svaljord (ett tidigt cirkulationsbruk med omväxlande lin, säd och gräsväxt).
Skogedelar
Betesmarken i utskogen har spelat en stor roll vid etableringen av fäbodarna, men ofta var även andra markslag lika viktiga.
Mesta delen av djurens vinterfoder har hämtats på ängsmarker utanför gårdens närmaste marker, vid fäbodar och på myrar i fäbodens omgivning. Så var det även för bönderna från Våsbos hemby Roteberg i Voxnans dalgång i Ovanåkers socken.
Beräkningar från Roteberg vid mitten av 1800-talet visar, att mer än 75 % av gårdens areal bestod av ängsmarker, varav den större delen fanns utanför byn.
Byn Roteberg med sina bönder finns upptagna under Alfta tingslag i Hälsinglands äldsta skattelängd från 1542. Roteberg är redan då en stor by med 13 bönder. Till byn hörde också 2 ålkar och en kvarn. Fäbodar nämns inte, men de "skogedelar" som finns uppräknade efter bönderna, kan betyda fäbodar som hade ängsmark.
Gävleborgs andra kulturreservat
I skogsområdena som hör till Ovanåkers kommun i Hälsingland finns några av landets bäst bevarade fäbodmiljöer.